Nyhetsbrev 210122

Extremismen får aldrig relativiseras
Nej, det räcker inte att endast vara emot den extremism och de auktoritära riktningar som man vill beskylla sina politiska motståndare för. Försöken att göra inrikes partipolitik av stormningen av den amerikanska kongressen är att relativisera extremismens krafter. Samtidigt visar det på en blindhet inför de idéer som hotar demokratin och vårt samhälle oavsett var den har sina rötter, skriver Gunnar Hökmark.
Vad kan Burke säga oss idag?
Burke var inte bara förutseende om den franska revolutionen: hans preferens för traditioner framför spekulationer är fortfarande relevant, skriver Hannes H. Gissurarson.
Mer merkligheter…?
Merkel är på väg ut efter 16 år vid makten i Europas mäktigaste stat. Den stat som dominerar beslutsfattandet i EU och sätter gränserna för vad som är möjligt att göra i vår del av världen. Frågan är bara om hennes politik varit så framgångsrik, vare sig för Tyskland eller Europa – eller ens för kristdemokratiska CDU, funderar Mats Fält.
Plats på scen för Merkels efterträdare
Armin Laschet höll ett alldeles lysande tal. Det innehöll egentligen inte mycket politik men var ändå helt enastående, en personlig historia om sin pappas arbete i gruvan, skriver Anders Ydstedt.
Att skriva för att påverka
En god allmänbildning, tydlig intern kompass och förmåga att prestera under press – vissa grundförutsättningar krävs för att lyckas som politisk skribent. Annat går bara att lära sig genom att skriva, misslyckas, missförstås och skriva bättre. Helst innan alstren går i tryck. För det, och mycket annat, grundades SNBs Skribentskola – och det är hög till att söka till årets utbildning, skriver Amanda Wollstad.
Tillväxt räddar miljön
En enkel colaburk är ett teknologiskt underverk. Nu kanske du finner mig lättimponerad, det må vara sant, men sedan 1959 har mängden aluminium i en läskburk gått från 85 gram till 13. Samma mängd aluminium ger 5.5 burkar läsk i ditt kylskåp, skriver Jonas Grafström.
Kriget som sprängde riket – och skapade norden
Därför fyller statssekreteraren Hans Gustaf Wessbergs postumt utgivna “1808: kriget som sprängde riket” ett behov. Spänstigt och ledigt för han läsaren genom det dramatiska händelseförloppet, det som förvandlade vad som var kvar av mosaikmonarkin Sverige till en nationalstat, den som finländska historiker ibland benämner ”Lillsverige”, skriver Per Dahl.
Bara klyschor?
Veckopoeten upplåter denna vecka sitt utrymme till en yngre förmåga – och ett omdiskuterat verk.
Ur arkivet: Ronald Reagans hemlighet
“Hur har Ronald Reagan kunnat bli en älskad legend i sin egen tid? Fritiof Haglunds förklaring är att han har förstått symbolens betydelse för publiken. Han personifierar den amerikanska drömmen och hela världen älskar en fighter.”