Nyhetsbrev 210212

En gravöl för restaurangnäringen
Förra veckan förlängde Regeringen åter igen med kort varsel förbudet för att servera alkohol på krogen efter klockan 20.00. Hur länge det kommer vara vet ingen, men förmodligen minst februari ut. Frågan är hur många krogar som sedan finns kvar att fira på när pandemin är över, funderar Amanda Wollstad.
Gösta Bohman och hans måg
Mot alla odds blev Gösta Bohman en framgångsrik partiledare. Han tillträdde posten efter att i öppen strid ha besegrat sin företrädare. Det utgjorde kulmen på en period av långvariga och för partiet förödande inre motsättningar. Till följd av framskriden levnadsålder sågs han även av sina anhängare mest som en övergångslösning, medan partiet slickade sina sår, skriver Lars Tobisson.
Elefanten på zoomsammanträdet
Förutom att den socialdemokratiska kampanjen riskerar att skapa problem för rekryteringen till, och intresset för, det lokala demokratiska arbetet, bygger den på en grov förfalskning av verkligheten. Myten om att (S) skulle ha större demokratisk trovärdighet än andra partier håller inte, skriver Mats Fält.
När 68-terrorn drabbade USA
Många förknippar den terror som inträffat i USA med 11 september, när en grupp islamistiska aktörer slog till mot World Trade Center i New York liksom militärhögkvarteret Pentagon utanför Washington. Men terror har förekommit tidigare, och systematiskt i landet. Under påverkan av 68-vänsterns idéer om att störta den auktoritära staten och upprätta ett socialistiskt samhälle, begick inhemska vänsterpersoner rader av våldsdåd, skriver Carl Johan Ljungberg.
Pengar gör dig visst lyckligare
“Pengar kan inte köpa lycka” och “Det är bättre att vara fattig och frisk än att vara rik och sjuk” är bara två uttryck som människor använder för att tvivla på eller minska den roll pengar spelar för mänsklig lycka. Den romerska lyrikpoeten och satirikern Horatius var förmodligen inte den första som konstaterade att ”Oro följer växande rikedom” när han skrev sina Odes år 23 f.k. Överlag verkar det som om filosofer och intellektuella alltid har varit skeptiska till att öka mänsklig lycka med pengar. Men stämmer det, funderar Rainer Zitelmann.
Konsten att förstå
Kan en människa – i detta fall Märta Stenevi – ha absolut rätt? Och kan en annan människa – i detta fall Sarah Havneraas – ha absolut fel? Följdfrågan blir oundviklig. Kan man förstå vad en annan människa säger, om man på förhand utgår från att hon har absolut fel? Christian Braw funderar över konsten – och viljan – att förstå.
Den riskabla misstron
Många som tillbringat Coronakarantänen framför TV-skärmen har säkert avnjutit serier och filmer om agenter från olika underrättelseorgan som konkurrerar med och misstror varandra. Sådan ömsesidig misstänksamhet kan ju tyckas naturlig när det gäller spioner från olika länder. Men märkligt nog skildras ofta fatala samarbetsproblem mellan anställda i organisationer inrättade av samma land. En historisk tillbakablick i det internationella spionagets mörka skrymslen uppenbarar möjliga orsaker till denna företeelse, skriver Sten Niklasson.
Ur arkivet: Ture Sventon har fel
“En god vana fungerar när man skaffar sig den. Och vanorna ger effekt. Därför ska man se med misstro på Ture Sventon, Åke Holmbergs fantastiske privatdetektiv och hans ätande av temlor från Rotas konditori året runt.”
Energifrågan
Ny teckning av Hans von Corswant.